Jag har flyttat!
På grund av begränsningar i det här bloggverktyget har jag flyttat mina anteckningar till blogspot.
Rånarna
Bra tempo och lite spännande ibland. Men som sagt förutsägbar. Dessutom för starka klichéer. De onda ser till exempel så otroligt onda ut att det blir parodi. Och så Stefan Sauk... spelar exakt samme gubbe som vanligt - Stefan Sauk.
Bosque de sombras (2006)
Två brittiska par åker till norra Spanien för att ta det lungt och jaga. Den ene mannen är den andres chef. Chefen har köpt sin farmors gamla hus, som ligger isolerat i skogen, där de ska bo. De stannar på ett lokalt värdshus. Redan här etableras en sista färden-stämning.
Dagen efter går killarna på jakt. De hittar ett barn instängt och kedjat i ett ödehus. De tar hand om barnet. Det skulle de inte gjort. Nu är de plötsligt i fiendeland och en kamp på liv och död startar. Både innre och yttre konflikter.
Snygg film, bra stämning och spännande. Har tydligen fått usel kritik, vet inte varför.
The World, the Flesh and the Devil
På det hela taget en bra och fantasieggande film. Minus för stundtals riktigt uschligt framsägande av repliker; då i synnerhet ms. Stevens; och att Harry då och då brister ut i sång, vilket inte känns helt på sin plats. Ok att en människa sjunger i sin ensamhet, men inte att med bakgrundsakompangemang.
Ett år...
...och c:a 150 sedda filmer.
The California Kid
Kolla saftblandaren! Så bisarrt överdimensionerad och tillika kool.
Gjord för tv. Ska utspela sig på femtiotalet men allt känns extremt sjuttiofyra, inklusive soundtrack med funky gitarr. Nick Nolte och Martins bror är också med. Alla ser unga ut.
Krasnaya palatka
Sovjetiska isbrytaren Krassin kar kört fast.
Om den katastrofala italienska luftskeppsexpeditionen till nordpolen. Filmen tar sitt avstamp trettio år efter den aktuella händelsen, när expeditionsledaren bokstavligen konfronteras av de andra deltagarnas spöken. Han ställs till svars inför det moraliska dilemmat att han lät sig räddas först och lämnade sina mannar bakom sig.
Vi för följa hur luftskeppet når polen med på hemresan blir nedisat och stötrtar. De överlevande lyckas rigga ett tält på isen. Tack vare en lyckad björnjakt överlever de. Pga väder och dyl är det väldigt svårt att undsätta dem. Bland annat dör Amundsen (Sean Connery) under ett försök.
Spännande, underhållande, snyggt filmad, men med vissa kalkoninslag. Filmhistoriskt intressant kanske för att den var en italiensk-sovjetisk samproduktion inspelad på engelska. Det sovjetiska filmspråket är tydligt stundtals. Särskilt när det ryska folket porträtteras - synnerligen heroiskt. För övrigt har de plockat in en ganska lumpen svenska karaktär - som tydligen inte är verklighetsbaserad - samtidigt som de också gjort om en i verkligheten norsk (hjälte?) till svensk.
Zubekô banchô: yume wa yoru hiraku
Den första filmen om Rika, alltså Reiko Oshida-Rika, inte Rika Aoki-Rika; ungdomsgangsterfimlmens Kajsa Kavat. Alltid leende med smilgropar och ett stort socialt patos.
Rika börjar jobba på en "catch bar". Ett hemtrevligt ställe styrt av en mama-san. Men den lokale bossen vill åt lokanen. Och maman hamnar i större och större problem och blir pressad att ge upp baren. En gammal älskare, men samtidigt också den man som dödade hennes far dyker upp och hjälper till på slutet, i värsta svärdsfighten.
Mycket musik, hippies och droger.
Shin joshuu sasori: 701-gô
Här har vi en ny Scorpion. Det är ju inte riktigt detsamma som tidigare men filmen gör ändå en del för att hålla den visuella stilen från tidigare scorpionfilmer.
En kvinna, blivande 701, ska gifta sig. Men hennes syster försvinner under mystiska omständigheter. Hon lämnar ett kassettband efter sig med bevis för att politikern hon jobbat för är korrupt. Politkern är dock inte den som ger med sig när hon försöker få reda på nåt om systern genom att sätta press på honom. Istället riggar han så att hon hamnar i fängelse för att ha mördat systern. Dessutom ser han till att fästmannen köps och gifter in sig i politiken, samt mutar fångvården att ta kål på fånge 701. Blir hon lack eller? Så skapas en skorpion. Resten är det gamla vanliga - först förnedring sedan hämnd.
Death Race
Sen ska man naturligtvis inte jämföra med originalet Death Race 2000 som är en riktig höjdarfilm och dessutom komedi. Just komiken här är inte direkt styrkan.
STORT plus till minimalt användande av CGI. Jätteskönt att se bilar krocka på riktigt.
Death Defying Acts
De här två är bra - men inte filmen.
Svag tvåa.
Konketsuji Rika: Hamagure komoriuta
Rika, pricksäker som Queequeg, med uppfostringsanstaltstjejjerna i en speedboat.
Den avslutande filmen om Rika - halvblodet. Här är det inte samma regissör, storyn är mest lösa sketcher och Rika får inte sjunga. Soundtracket låter mer som Real Group på speed. Iofs ganska tidstypiskt. Här spelar rasmotsättningar en ännu större roll än tidigare, likaså polariseringen Japan - USA.
Huvudskurken är en "vit" man vid namn Niqison (läs: Nixon) som gärna vill spela in p-film med japanska barn. Men även ett gäng unga japanska rasister (vars rasism, likt Rikas ursprung, grundar sig på våldtäkt av utförd amerikanska soldater) tillhör motståndarna. Naturligtvis får alla på nöten av våra hjältar till slut.
Däremellan är det ganska mycket knasigheter. Bland annat, när tjejjerna rymmer från ett mentalsjukus, hänger som av en slump, ett exakt antal matchande knutte-utstyrslar i deras storlekar på krokar vid utgången. Där till en uppsättning olåsta motorcyklar. Gissa om det blir åka av?
Sammanfattnigsvis, angående hela rikaserien: Symboliken av att Japan känner sig våldtaget av USA, bomberna och militärbaserna, är inte direkt subtil. Men kanske det återkommande temat om kidnappning och trafficing också är en del av det kollektiva dåliga samvetet för de japanska krigsbordellerna under andra världskriget.
En annan sak som skiljer de här, på ett lite tråkigt sätt, från andra sukebanfilmer; är att så fort det börjar hetta till dyker snygga killen Goro upp och hjälper till. Rika klarar sig inte riktigt ensam. Är det kanske för att hon inte är heljapan?
Hursomhelst är hon apkool när hon tar sig an buset likt en stor älg - i designerkläder.
Konketsuji Rika: Hitoriyuku sasuraitabi
Överst: När inte nävarna räcker blir det skjutjärn. Alltid med matchande handskar.
Under: "Rica the Amerasian" och "Hanako the Afro-asian" med glass.
Rika åker till en hamnstad för att leta efter sin kompis. Hela tiden är hon skuggad av en mystisk främling samt utsatt för ständiga mordförsök. Kompisen gömmer sig på mentalsjukhus pga problem med lokala buset. Det är nåt skumt på gång då sjömän från ett fartyg försvinner en masse. Rika försöker ta reda på vad som hänt.
Till att börja med slår hon sig ihop med en nattklubbssjungande transvesitit. Hon får chans att sjunga ett par låtar. Sen utgår transvestiten ur handlingen.
Sen händer det en massa grejjer. Många subplots. Allt handlar till syvende och sist om om trafficing och det blir battle på båten. Och där kommer bauta-rica till sin rätt. Även här får hon konfronteras med sitt arv och battla vitingar.
Hana to hebi
En hämmad kille i trettioårsåldern bor med sin mamma. Mamman spelar in bondagefilmer i undervåningen. Något som inte är gynnsamt för hans mardrömmar (som handlar om att han som barn dödat sin mors älskare).
Nävål. Hunsadekillens chef får nys om familjens bondageintresse och beordrar honom att tämja hans fru. Frun har nämligen inte varit särskilt kärleksfull vilket chefen hämnats på hennes kammarjungfru.
Killen börjar tämja och morsan hjälper till. Naturligtvis blir han så småningom kär i chefens fru. Morsan blir svartsjuk. Chefen blir sur. Killen gör upp med morsan, blir av med mardrömmarna flyttar hem till chefen och frun. Och lever lycklig alla sina... men lyckligast av alla är de torterade kvinnorna..? Som sagt något bisarr
Los Cronocrímenes
En liten film som inte alls är så tokig. Om en man som sitter med kikare i sin trädgård och ser nåt i skogen...
