Frágiles


2005. Engelskspråkig (fast dubbad till spanska). Mer barnspöken - eller är det... Ally McBeal börjar jobba på ett barnsjukhus som håller på att flytta. Det är ganska uppenbart att det spökar och att ingen vill prata om det. Barnens ben blir fragila och går av. Det finns en stängd våning/avdelning där inte hissen stannar. Läskigt, kuslig stämning. Men tyvärr urartar det till värsta Marilyn Manson videon och då är det inte kusligare än att kolla på MTV. Vilket iofs kan vara kusligt av olika anledningar. Minus för feelgood-slut.
not: Att versionen jag såg var dubbad, kan ha dragit ner intrycket en del.
Rec


Tristana


Buñuel har gjort intressantare, roligare och mer moraliskt ifågasättande filmer än den här. Att det dessutom är kostmdrama gör bara att den distanserar sig från ämnet*.
*alltså: vara ihop med äldre släktingar, tappa ben etc.
Driver


Atonement


Först är den väldigt långsamt berättad, sen väldigt rapsodisk, för att slutligen göra gigantiska hopp mellan drama, verklighet och tid.
Thumbsucker


2005. En sjuttonårig kille suger på tummen. De vuxna tycker han ska sluta. Han får hjälp av en new-age:ig Keanu Reeves. Men det blir inte helt lyckat. Kul, underhållande, bra skådespeleri och foto.
Tyvärr haltar den lite mellan "ansträngt indie" och "pekpinne klichéer" men landar ändå rätt mjukt mitt i mellan.
Freaks, Extramaterial

Dokumentär om föregående film. Intressant om skaparna, medverkande och filmens historia.
Freaks


Äntligen fick jag se förlagan till till Griffith-seriefiguren Zippy. Dessutom kände jag vagt igen en karaktär från Knallhatten. Gabba-gabba-hey!
Phantasm

Glassgubben vid helvetet port?

1979. Kalkon-kulig skräck. Det händer massa mystiska grejjer på kyrkogården. Stor begravningsentrepenör skrämmer liten kille och så småningom även hans bror och hans brors kompis glass-mannen. Känns väldigt hemmagjord. Finns massa kul trivia på imdb.
Hamnar i kategorin Snabba bilar på grund av väl exponerad svart muskelbil.
Cloverfield


My Super Ex-Girlfriend


Cidade dos Homens

Gangsterkungen "Midnatt" vill inte mista kontrollen om sin kulle.

2007. Två killar i från en favela i Rio brottas med sin hårda vardag. Om föräldrarlöshet, kriminalitet, våld och vänskap. En sorts uppföljare på Guds Stad. Eller egentligen en spin off på tv-serien som var en spin off på Guds Stad. Regissören från nämnda film producerar denna inte lika bra men ok rulle. Fina färger.
The Gumball Rally


1976. Föregångare till Cannonball run-filmerna på 80-talet, och i viss mån Göta kanal - vem drog ur proppen, fast något coolare. Tror den delvis byggde på en verklig händelse. Gary Busey spelar lika tokig, som han verkar vara privat, i en av rollerna.
Läskiga Mary Knäppa Larry


1974. Äkta sjuttiotal! Motljus och linsöverstrålning. I stort sett helt filmad i grynings- och skymningsljus. Muskelbilar på vift, jagade av en tokig sheriff. Filmtiteln nämner två personer fast den handlar om tre. Det är svår att avgöra om de är sjuttiotalsfula eller sjuttiotalssnygga.
El Orfanato

En myling?

2007. Lite lagom läskig spökfilm i barnhemsmiljö. Visst har det varit ett antal filmer om mylingar de senaste tio åren. Men den här förvaltar temat riktigt bra. Ett tag tror jag det ska bli en poltergeisthistoria, när det dyker upp medium med apparater. Men det är ingen fara. Balanserar bra på gränsen till om allt händer i huvudpersonens huvud eller om det spökar på riktigt. Blir extra kuslig när det visar sig att en del ljud har sin förklaring.
Idiotrepubliken


Uzumaki

Dikt och verklighet...


Endast några lösryckta bitar ur originalhistorien har använts. Men tyvärr utan att ens utveckla de delarna. Dessutom finns ett tillagt buskis-element som inte passar in. Gamla boken-är-bättre-än-filmen klychan passar utmärkt.
Antagligen hade det funkat bättre som tv-serie då storyn består av mer eller mindre fristående kapitel som leder i samma riktning.
Min favorithistoria om de gravida kvinnorna som börjar bete sig som myggor; och om deras barn, som längtar tillbaka in i livmodern, och vars navelsträngar växer som svampar (som tillagas i sjukhusköket); är tyvärr inte med alls.
Men den kanske är sevärd ...jag kan inte bedömma det.
There will be blood

Byteshandel: Ett dop mot ett stycke pipeline

Vackra bilder. Suggestiv, delvis minimalistisk, musik som bara nån enstaka gång blir för mycket. Efter en lång stum inledning förstår man att det här inte blir nån åttiominutersfilm precis. Men den känns aldrig lång.
Så här upplevde jag filmen. Medan den pågick: -Åh vilken bra film, åh vilken bra film! När den tog slut: ...och, och? ...öhh?