Rånarna





2003. Några bankrånare verkar ha militär eller polisiär bakgrund. Hon från Masjävlar försöker ta reda på vilka de är. Hon är ihop med Micke Persbrant. När man ser det i en tidig scen börjar man ana vart det barkar. Och filmen barkar i stort sett som man kan förutse rakt igenom. 

Bra tempo och lite spännande ibland. Men som sagt förutsägbar. Dessutom för starka klichéer. De onda ser till exempel så otroligt onda ut att det blir parodi. Och så Stefan Sauk... spelar exakt samme gubbe som vanligt - Stefan Sauk. 

Flottans glada gossar


Den första hip-hop-filmen?



1954. Lössläppt komedi med den tidens två stora Åkar. Några killar i sjönäringen vill gärna starta eget. Nu jobbar de för sin gamle kompis som gift sig till pengar. Alla kallas på repmånad i flottan. Det blir lite rörigt då de bytt identitet med varandra pga omständigheter. Militärfartyget får destination Monte Carlo. Där blir det en jäkla cirkus med förvecklingar rörande pengar, flickvänner, fruar mm. 

Damer som blottar överkroppen och supergaya dansnummer i sjömanskostym gör att man höjer ögonbrynen lite, med tanke på tiden den är gjord i. Men den riktiga hakdropparen är när de plötsligt börjar rappa och sedan dessutom brejka!

Låt den rätte komma in





2008
. Filmatisering av vampyrboken med samma namn. Mycket lyckat bildmässigt. Härliga grovkorniga nattbilder. Bra casting. Kul att se Ika i Rutan igen.
Men nån skräckfilm, i det avseende att man blir skrämd, är det inte.

Ping-pongkingen





2008. Två bröder, tämligen olika brottas med diverse familjerelaterade problem i ett deppigt norrland.
Mjuk fälgskala som passar det snöiga landskapet. Härlig avsaknad av kända ansikten. Annorlunda film.

Tre Solar

image10
"Tre munnar" hade varit en roligare titel. Kolla - en på varje kind och en i mitten.



2004. Ja vad säger man... det fanns ju ingen möjlighet att den här kunde vara sämre än väntat. Och visst, jag har sett mycket sämre filmer.

En typisk domedagshistoria. Alla mänskor dör. En kvinna letar efter sina man. Han kommer hem efter ett krig, förvandlad till pundare. De träffar massa folk på vägen. Både onda och goda. I slutet offrar sig huvudpersonen för familjens överlevnad. Det kunde ha utspelat sig i stadsruiner i en dark-futurehistoria, eller som här med i vackra naturscenerier på öland. Det spelar inte så stor roll. Problemen här är att det undeliggande dramat inte är särskilt starkt och avsaknaden av nån egentlig story. Skådespeleriet är för övrigt helt ok. Det är väl igentligen bara Maria Bonnevie som inte känns särkilt trovärdig. Så fort hon öppnar mun så tänker man bara: aha, en skådespelare.

Men jag tror filmen är mest utskarattad för Persbrants superfula frisyr, som folk såg i trailern (Jag minns jublet i biosalongen). Jag har inte träffat nån som sett själva filmen.

RSS 2.0